Han sätter ord på mina tankar och tankar på mina ord
Idag släpptes Timo Räisänens nya album Endeavor och resten av min kväll kommer att bestå av att lyssna på det (samt plugga men det är tråkigt så det behöver inte ens nämnas utanför paranteser). Det sista spåret på den här skivan heter Buckets of Hate. Den låten är den som jag har fastnat för. Det är några rader i den här låtens fantastiska text som bara sammanfattar så mycket. De sätter liksom ord på det som jag försöker förklara och om jag hade haft modet hade det varit de orden jag skulle vilja säga.
You keep pushing me further away
The more you say the deeper the pain and
you keep screaming at the top of your lungs
going louder louder louder
Nothing you say is gonna make me stay,
your words are pain when I'm already hurting,
louder louder louder
Egentligen finns det fler rader som stämmer in ännu mer, men det är ett ord jag är så väldigt osäker på hur det stavas och därför tänker jag spara den raden till en framtida rubrik istället. Den går typ så här: "I know you're no hollow, trying to save me, but it's killing me". Grejen är att hollow känns fel där, är det bara jag? Jag har hur som helst kommit fram till att ordet inte är hollow, det bara låter som hollow. Eller så är det hollow. Jag vet inte. Textraden är hur som helst helt genialisk.
Jag var rädd för att jag inte skulle falla för honom igen. För att nya skivan skulle vara sämre än de gamla. Den här låten gör så att mitt tonårshjärta brister för att jag inte fått höra låten tidigare. Det är precis så det ska vara. Så jag avgudare dig fortfarande Timo, trots att DN ger dig en tvåa och att någon prioriterar bort dig så står jag kvar. Jag lovar.